Knark

Den stora knarkrättegången med mannekängen Susanna Tervaniemi och politikersonen Ahde - jag kommer aldrig ihåg vad killen hette i förnamn - har för närvarande lagt permanent beslag på löpsedlarna för båda kvällstidningarna. Jag har redan på mina finska sidor vältrat mig i skadeglädje av precis den sorten som en oförbätterlig populist (och en ännu oförbätterligare helnykterist) bör, men nu när jag skrattat färdigt kan jag bara konstatera, att det hela med sina tragikomiska drag - killen lät faktiskt ta videobild på hur han snörvlade in kokain i näsan - vittnar om att den nyrika mentaliteten är sig lik bland unga kändisar. Man har tappat helt kontakten med det samhälle vi andra lever i och vill inte ens ta i beaktande den exotiska möjligheten att man kanske till och med borde ta hänsyn till lagen. Och någonting måste det väl ha att göra med att man råkar vara son till en socialdemokratisk veteranpolitiker.

När allt kommer omkring, och oberoende av om man gillar sossarna och deras politik eller inte, är det precis sossarna som i det här landet mest kan anses vara en "politisk klass" av yrkespolitiserande apparatjiker. Jag antar faktiskt att en s k vanlig människa i dag har lättare att bli beslutsfattare t ex via centern eller (säg det! säg det!) Svenska Folkpartiet än via sossarna. Och följaktligen lever en son till en sosseledare i en värld där man liksom outtalat låter förstå att man inte behöver lyda lagar eftersom man nu ändå råkar höra till den grupp människor som har till yrke att stifta dem. Då har man lägre psykologisk tröskel till knarkande än vanligt folk har.